Diarrésjukdomar, tarmbakterier, mastit

E. coli, Ehec (Escheriachia coli)

Bakterien Escheriachia coli (E. coli eller Ehec) är en tarmbakterie som finns normalt hos de flesta däggdjur och människor. Den orsakar buksmärtor och diarré och sjukdomen som drabbar djuret kallas colibacillosis. Finns över hela världen. Barn och äldre människor (eller personer med nedsatt immunförsvar) är känsligast. Bakterien överlever frys och kyl och klarar sig i sura, fermenterade livsmedel. Den dör vid värme över 65-70 grader.

Förebyggande: Högt fiberinnehåll i kaninens mat, god hygien och en torr miljö. De flesta bakterier och parasiter trivs i fukt. 

Smittar: Ja, både mellan djurarter och från djur till människor. Finns främst hos unga nötkreatur, och ibland hos får och getter. Man kan bli smittad genom slakt, mjölkning, direktkontakt med djuren eller deras avföring på golv, skor, vägger, strö, redskap. Man kan få bakterien genom förorenat kött, opastöriserad mjölk, förorenade grönsaker, frukter och bär eller mat som varit i kontakt med rått kött. Ca 3% av djur som slaktas i Sverige är bärare av en typ av E. coli. 

Behandling: Diagnos kan ställas genom odling eller träckprov. I allvarliga fall brukar behandling inte hjälpa, men är symptomen milda kan antibiotika och strikt hö-diet vara effektivt. Erbjud extra värme (värmelampa eller att få bo inomhus i uppvärmt hus, filtar, mm) Stödmata med Critical care och extra vätska. Allvarligt sjuka kaniner bör bli avlivade och boytan noggrannt sanerad. Bakterien dör vid värme över 65-70 grader.

P.E, Lawsonia, fortskridande tarminflammation

P.E står för proliferativ enteropati, som orsakas av bakterien Lawsonia intracellularis, vanligast på kaninungar i avvänjningsstadiet 3-6 veckors ålder. En mycket vanlig bakterie på unga grisar (förekommer på ca 48% av smågrisbesättningar) i åldern då skyddet av mammans råmjölk avtar, men förekommer även på hjortar, hästar, möss och kaniner i hela världen.

Förebyggande: Alla nyinflyttade djur ska visas i karantän minst en månad. Torr miljö. De flesta bakterier och parasiter trivs i fukt.

Smittar: Ja. Från avföring till mun (fekal-oral). Inkubationstid ca 5 dygn – 3 veckor.

Symptom: Diarré, apati, uttorkning, som tar upp 2 veckor att läka ut. Ibland märker man bara att djuret äter mer och växer långsammare. Inte lika allvarlig som diarré vid E. coli. Så länge kaninen inte har andra infektioner eller nedsatt immunförsvar brukar det inte sluta i dödsfall, men kaninen kan växa långsammare en längre period. Obduktion kan visa att tunntarmen är förtjockad i slutet, och att den har veck eller åsar på ytan. Insjuknade kaniner bör sättas i karantän direkt.

Behandling: Chloramphenicol eller florfenicol, dock måste man ha väldigt noga koll på mag-statusen på kaninen då vissa kaniner verkar vara känsliga mot dessa antibiotika. Bakterien kan finnas i miljön utan att det märks några symptom och kan överleva i en temperatur på 5-15 plusgrader i gödsel i minst två veckor.

Mucoid enterit (tarminflammation med slem)

Orsak till detta allvarliga problem är tyvärr okänt. Vanligast på kaninungar 4-14 veckor gamla, Istället för torra, fiberrika avföringspluttar blir avföringen slemblandad med tjockt slem. De teorier som finns är att det kan orsakats av att kaninen druckit för lite eller för mycket vatten (vissa parasiter som E.C och coccidier kan orsaka detta symptom), att kaninen har dåligt immunförsvar, tidigare haft tarmproblem som gjort att den utvecklat en känslighet, vissa antibiotikakurer kan leda till allvarliga magproblem som detta. Det kan även bero på en stressig eller ohygienisk miljö, stora grupper av kaniner eller dåligt foder. Men även en flytt till nytt hem är såpass stressig för en kaninunge att det kan utlösa en rad problem, bland annat angrepp av bakterier och parasiter. Läs mer under ”Vad stressar en kanin?”.

Förebyggande: Undvik stressiga situationer för kaninungar så långt det går. Undvik foderbyte under 14 veckors ålder. Ge kaninerna en kost rik på fiber, låg-energi och låg-kolhydrat. Köp nya kaniner från uppfödare som håller sina kaniner i en ren och stressfri miljö. Stress och smärta ökar mängden kortison i kroppen vilket kan påverka tarmfloran.

Smittar: Okänt

Symptom: Vanligast på kaninungar 4-14 veckor gamla.
– tjockt slem i avföringen och/eller runt anus
– magsmärta
– gnisslar eller klapprar tänder (betyder att kaninen har väldigt ont!) 
– slö, sitter ihopkrupen, burrar upp pälsen
– kvalpande eller kluckande mage, svullen mage som en ballong
– minskad mängd normala bajspluttar, förstoppning
– låg kroppstemperatur
– snabb död, inom en vecka
– vid grundliga undersökningar har man hittat höjd koncentration av vita blodkroppar, högt blodsocker, förhöjd kvävehalt i blodet, samt obalans i kroppens elektrolyter.
– vid obduktion kan man se att innehållet i blindtarm och tjocktarm är torrt och ihoppressat och att det förekommer onormala mängder slem i tarmarna. Vätske- eller gasfylld tunntarm.

Behandling: Trots aggressiv behandling med vätska, smärtstillande, antibiotika, probiotika med mera så är prognosen väldigt dålig. Har man en vuxen, äldre kanin kan det kanske gå att behandla, men bara om man tar den till veterinären i ett tidigt stadie.

Mastit (mjölkstockning)

En infektion i juvren på honor. Relativt vanligt i kaningårdar bland avelshonor som diar ungar eller är skendräktiga. Mastit kan drabba alla honor i alla åldrar. Väldigt sällan det blir problem på en hane, eller kastrerad hona, men det kan hända. Sällsynt hos sällskapskaniner, men förekommer där ibland också. Det är främst dålig hygien som bidrar till att sprida stafylokocker och streptokocker och andra bakterier som kan orsaka mastit i juvret hos digivande honor. 

Smittar: Ja, stafylokocker och streptokocker och andra bakterier smittar till andra kaniner. Rivsår eller bitsår från ungarna, andra skador på juvren och/eller ett överflöd av mjölk som inte ungarna äter upp kan också orsaka mastit. 

Förebyggande: Sanera alltid bolådor före och efter användning. Se till att bolådan inte har några vassa kanter som kan rispa honans juver och orsaka små sår som bakterierna kan angripa. Håll ungarna i ren och torr miljö. De flesta bakterier och parasiter trivs i fukt.

Symtom: Septisk mastit: Matvägran, slöhet, apati, ökad törst och urinering, skendräktighet, sjukdom och/eller död hos honans ungar. Svullna juver, ibland sekret från juvret. Honan matvägrar men vill ofta ha mycket vatten (ge henne det). Veterinär krävs omedelbart! Inom kort kan hon få feber, sedan blodförgiftning och då dör hon snabbt. 
Cystis mastit: Juvret blir varmt, rödflammigt och svullet. Mycket smärtsamt. Honan vill inte dia sina ungar. Senare byter juvret till en blåaktig färg. Honan kan fortfarande vara pigg. 

Behandling: Om man sätter in antibiotika första dagen honan slutar äta så kan det gå att rädda henne. Ett prov på mjölken och urinen bör tas och skickas på testning så att man vet vilken antibiotika som behövs. Det kan ta flera veckor innan behandlingen får effekt. I allvarliga fall eller kroniska fall kan en opereration för att ta bort juvren behövas. Kosten bör begränsas till bara hö och vatten (samt Critical care). Ungarna ska INTE läggas hos en annan hona eftersom de kan föra vidare bakterierna till andra kaniner. Handmatning kan provas, lite beroende på åldern på ungarna. Sanering av boytan. 

Källor:

1. Bacterial and mycotic diseases of rabbits, MSD Veterinary Manual, 2021
    Bacterian Infection or Fluid filled cysts of the lactating glands in Rabbits, PetMD Editorial, 2010
2. Colibacillosis, College of Veterinary Medicine, University of Missouri
3. Enterohemorragisk E. Coli (ehec), SVA, 2023
4. Enteric Diseases in Rabbits, Amy E. Halls, Monogastric Nutritionist, Nutreco Canada 
5. Escherichia coli hos kalv, SVA, 2024
6. Lawsonia Bacteria, Karolinska institutet
7. Lawsonia – en ständigt aktuell infektion, Gård och djurhälsan, 2011
8. Mastitis, Health and Welfare information about your rabbit from Vetlexicon Lapis, 2023
9. Mucoid Enteropathy, Bishops Stortford Veterinary Hospital, 2024 
10. Proliferativ enteropati hos gris, SVA, 2023
11. Proliferativ enteropati hos gris: patogenes och patologiska förändringar, Svanström, SLU, 2011
12. Vård av kanin med gastrointestinal sjukdom, L. Karlberg, SLU, 2010

Skrivet av Mikaela Käll, Alrunans kaniner, 2024