Mat/Foder: Näring
– Kaniner är enkelmagade djur, som människor och grisar, de är inte idisslare som kor.
– Kaniner är utpräglade växtätare och har precis som t.ex hästar och marsvin en större blindtarm med ett stort antal bakterier för nedbrytning av växtfibrer.
– Vildkaniner väljer späda, energirika plantor, låga i fiber, höga i protein och kolhydrater i första hand, och kompletterar med grövre föda för att få i sig mer fibrer.
– Även om högt fiberinnehåll har visat sig vara en fördel för kaniners mag-och tarmhälsa så är de inte lika bra på att bryta ner cellulosa som nöt och får.
– Orsaker till näringsbrist: felaktig utfodring, coccidios, tumörer, bölder, megacolon, inälvsmask, parasiter, med mera. Mögelsporer i hö och spannmål kan orsaka b.la K-vitaminbrist och leda till inre blödningar.
Källor:
1. Vetstream, Vetlexicon.com
2. Nutritional Requirements of Rabbits,
Amy E. Halls, Monogastric nutritionist
3. Nutrition of the Rabbit, 2nd edition, Carlos de Blas and Julian Wiseman, Division of Animal Sciences UK, 2010
4. Rabbit Production 9th edition, Lukefahr, McNitt,
Cheeke, Patton 2013
5. Rabbit Feeding and Nutrition, Peter Cheeke, Department of Animal Science, Oregon, 1987
6. MSD Manual Veterinary Manual, Mayer, Department of Small Animal Medicine and Surgery, Georgia 2022
7. Rabbits, Health, Husbandry and Diseases. V.C.G Richardson, MA VetMB, 2000
8. Rabbit Behaviour Health and Care, Saunders, Buseth, 2015
9. Stora Kaninboken, Åke Johansson 2013
Pellets eller inte pellets?
För att vara säker på att din kanin får i sig alla näringsämnen, spårämnen och mineraler som den behöver är inte enbart hö tillräckligt (Saunders, Buseth, 2013) utan en mindre mängd pellets per dag är nödvändigt.
Unga kaniner växer väldigt snabbt och behöver mycket mer näring än vuxna kaniner. Framförallt kalcium och protein.
– Dräktiga och digivande honor kräver MYCKET energi i sin kost, enbart hö räcker inte. Energin som går åt till de snabbt växande fostren och för att producera mjölk är mycket högre än hos andra däggdjur. En kaninhonas mjölk innehåller 3-5 gånger mer kalcium än en mjölken från en ko.
Protein: Många kraftfoder (pellets) för kanin är baserade på spannmål (vete, havre, korn, råg, majs, ris, hirs, rågvete m.fl) som är en dålig källa till protein och har inte tillräckligt av två essentiella aminosyror som kaniner behöver: lysin och metionin. Brist på dessa leder till dålig tillväxt och fertilitetsproblem. Dessa två finns i baljväxter och frön. Bra källor till protein i pellets för kaniner är gröna växter, sojabönsmjöl, linfrömjöl, rapsfrömjöl solrosfrömjöl, alfalfa/lusern.
Spannmål bidrar också mestadels till energi, precis som fett, och spannmål har ofta ett högt fosforvärde men låg kalciumhalt. Ger man pellets med nästan bara spannmål får man se upp med allvarliga magproblem på sina kaniner, speciellt ungar i avvänjningsåldern (hög fiberhalt lindrar detta). Spannmål och rotfrukter i större mängd kan orsaka tillväxt av ogynnsamma och skadliga bakterier i tarmen.
Fett: ger mestadels energi. Låg fetthalt är bäst, men hög fetthalt är inte skadligt förutom att det blir överskott på energi och därmed leder till övervikt.
Kalcium: Kalcium tas upp oavsett om kaninen behöver det eller inte, överskottet går ut i urinen. Om det finns tillräckligt med kalcium i kaninens mat behövs inte vitamin D3 speciellt för just kalciumupptag. Om kosten är för låg i kalcium gör D-vitamin att kroppen ökar kalciumupptaget -vilket kan leda till skador på organ. Höga nivåer av kalcium i kosten kräver ökat tillskott av magnesium.
B-vitamin: Flertalet studier visar att extra tillskott (utöver fodret) av B-vitamin inte gör någon skillnad i måendet för kaniner.
C-vitamin tillverkar kaninkroppen själv, men vid varmt väder (25-30 grader), under ungars avvänjningsperiod och vid sjukdom har tillskott av C-vitamin visat sig vara mycket nyttigt.
D-vitamin: D-vitamin ansvarar även för upptaget av fosfor i kroppen. Överskott av D-vitamin är skadligt och ökar kroppens fosfor-och kalciumnivåer.
| Ämne: |
Växande |
Avelskanin: | Vuxna sällskaps-kaniner: | Övrigt: |
|---|---|---|---|---|
| Protein: MAX 20% |
15% | 17-18% | 12-14% | Protein är nödvändigt för muskler, vävnad, hud, päls. Överdosering: njurproblem, ökar cecotrofer (nattbajs) som inte äts upp, samt ökad produktion av ammoniak som kan orsaka ögonproblem och andningssvårigheter. Brist: dålig tillväxt, fertilitetsproblem, muskelsvaghet, sämre immunförsvar, håravfall, dåliga klor. |
| Fett: | 3-5% | 3-5% | 2-4% | Fett bidrar till bättre upptag av A, D, E och K-vitamin. |
| Fiber/Växttråd: | 15% och uppåt | 15% och uppåt | 15%, gärna 20% | Högt fiber = hälsosam mage. Brist: inflammation i tarm, ökade cecotrofer (nattbajs), förstoppning. |
| Kalcium: MAX 15% |
0,9 – 1,5% | 0,9-1,5% | 0,6-0,8% | Överdosering: urinsten. Brist: bettfel, benskörhet, tillväxtproblem, rakitis, spasmer, hjärtproblem m.m |
| Fosfor: MAX 9% |
0,5-0,8% | 0,5-0,8% | 0,4-0,8% | Överdosering fosfor: Infertlitet, matvägran. Brist kan orsaka fel benställning, svagt skelett, infertilitet. |
| A-vitamin: MAX 16 000 IE |
6000 – 9000 IE | 10 000 IE | 6000 IE | Överdosering: infertilitet, absorbering av foster, svaga kullar, hög dödlighet, vattenskalle. Se upp med stora mängder morot, alfalfa, vitamintillskott. Brist: problem med syn, hud, infertilitet, matsmältning, nervskada, epileptiska anfall, hängande öron/örontoppar. Coccidier kan minska upptag av A-vitamin. |
| D-vitamin (D3) MAX 2000IE |
1000 IE | 1300 IE | 800-1000 IE | Kaniner är känsliga för överdosering: livshotande problem så som viktnedgång, matvägran, bettfel, diarré, ökat upptag av kalcium, förlamning, svaghet, klumpiga rörelser/spasmer, ökad törst, plötslig död. Vuxna kaniner känsligare än yngre. Brist kan ge bettfel, krokiga/felvinklade ben, skört skelett, onormalt böjd ryggrad, onormala revben m.m |
| E-vitamin MAX 70 mg |
50 mg | 50 mg | 40-50 mg | MIN 40 mg. Brist: bakbens-förlamning (främst ungar), infertilitet, muskelsvaghet, sämre immunförsvar. Kaniner är känsliga för E-vitaminbrist. Coccidier kan minska E-vitaminupptag. |
| K-vitamin | Cecotrofer/nattbajs | Behövs i foder, 2 mg | Cecotrofer/nattbajs | Brist: abort. foster, blod ej koagulerar. Ge extra vid coccidier. |
| Natrium (sodium) | 2-3% | 2,5-3% | 2 % | Saltsten ska erbjudas dräktiga/digivande honor. |
| Klorid | 2,5 – 3% | 3 – 3,5% | 2,5% | Klorid bryter ner protein och relgerar PH-balans. |
| Kalium MAX 18g |
10 g | 10 g | 6 – 10 g | MIN 6g Brist: förlamning, spasmer, död. Finns i alfalfa, spannmål. Se upp med brist vid diarré. Överdosering: njurproblem. |
| Svavel | 2,0 g | 2,0 g | 2-3 g | Brist: håravfall, matt päls, tillväxtproblem |
| Magnesium | 3,5 g | 3,5 g | 3,5 g | Viktigt för nerver, skelett, tänder. Rikligt i baljväxter. Brist orsakar skakningar, klåda, håravfall, biter av sig päls. |
| Järn MAX 750mg |
50 mg | 50-100 mg | 4-20 mg | Järn är viktigt för syreupptag i blodet. Överskott: skada på celler och vävnader t.ex i testiklar och lever. Svaghet. |
| Koppar MAX 30mg |
10-30 mg | 10-30 mg | 10 mg | Koppar är viktigt för päls, tillväxt, mag-och tarmhälsa. Brist: pigmentbrist, blodbrist, fel på vävnader och brosk m.m. |
|
Jod |
0,2 – 1mg | 0,2-1 mg | 0,2 mg | Brist på jod: svaga ungar, dödfödda, struma (svullen hals) |
| Mangan MAX 150mg |
5 – 8,5 mg | 8-15 mg | 5 mg | Brist på mangan: benskörhet, låg vikt, deformerat skelett |
| Zink MAX 150mg |
25-60 mg | 50 – 70 mg | 25 mg | Brist på zink orsakar infertilitet, pälslösa fläckar, eksem, låg vikt, tillväxtproblem, abnormal kroppshållning, matt/gles päls |
| Selen MAX 0,5 mg |
0,2 mg | 0,2 mg | 0,2 mg |
Överdosering: andningsproblem, vitlöksdoft, dödlighet, förlamning, svag tillväxt, matt päls, pälsstrån som lätt går av. Selenbrist: gradvis försvagning av kroppens muskler och hjärtmuskeln, nedbrytning av levern. Flera källor anger att brist är extremt ovanligt på kaniner, trots en utbredd uppfattning om att selenbrist orsakar bakbensförlamning, enligt källor har detta visat sig bero på E-vitamin-brist och inte selenbrist. |
Kobolt
Krom
0,2-0,3mg
Viktigt för produktionen av B12 i kroppen.
Viktigt för hjärnans funktioner, ämnesomsättningen.