Trots att kaninen som art kommer från Spanien så är de väldigt känsliga för värme. Som de flesta vet är kaniner ett djur som spenderar dagarna, när det är som varmast, i tunnlar under jorden och kommer ut för att äta på kväll, natt och tidig morgon. Ibland kan man se att de är ute och solar om de känner att området är tryggt från rovdjur. Forskare som studerat vilda kaniner har sett att de knappt rör på sig alls mellan klockan 10:00 och 16:00, deras mest aktiva period var mellan klockan 20:00 på kvällen och 8:00 nästa morgon, med några timmars vilotid mellan klockan 3:00 och 6:00. Dessa mönster varierar dock lite beroende på månad och årstid. 

Utifrån detta kan man förstå att våra kaniner tycker varma dagar är jobbiga. Deras kropp och päls är inte gjorda för varma miljöer. Ofta har de raser vi avlat fram också en tät och tjock päls som vilda kaniner inte har på samma sätt. Många raser (speciellt sällskapsavlade) har dåliga pälskvalité dessutom, och är kaninen kastrerad kan det ställa till och göra fällningsperioderna oregelbundna.

Blir det för varmt så reagerar kroppen genom att sakta ner matsmältningen, eftersom den alstrar värme, och minska aptiten (upp till 28-38 % minskat intag av mat) för att kyla ner sig själv snabbare. Näringsupptaget försämras därmed och efter en längre period kan det leda till brister och svagare immunförsvar. I vissa fall orsakar det även dödsfall.

På små ungar och växande kaniner kan långvarig vistelse i värme uppåt 25 grader göra att de växer sämre för att kroppen koncentrerar sin kraft på att kyla ner sig istället för att ta upp näring och smälta maten som behövs för att bygga muskler och vävnader i den växande kroppen.