Vit rödögd – aa _ _ _ _ _ _ _ _

En vit rödögd är en kanin helt utan pigment. Mutationen för albino gör att allt pigment saknas i kroppens celler, i både päls, hud, klor, ögon. Färgen i Nordisk kaninstandard kallas dock inte för albino, utan för vit rödögd. 

Precis som på vit blåögd så döljer en vit rödögd kanin sina egentliga färganlag, de hindras från att framträda. Vilken färg en helvit kanin är kan man bara få reda på genom att para den med en som inte har röda ögon. Om kaninen är renavlad och har samma färger bakåt på båda sidor i stammen så kan man ju gissa vilken färg den är, men man kan inte vara 100% säker, eftersom andra dolda recessiva anlag kan ligga gömda i hundratals generationer och dyka upp på just din kanin (utan att det syns utanpå).   

Alla andra färger kan bära på vit rödögd. Anlaget är vanligast hos rysstecknade och zoblar. En vit rödögd kan aldrig bära på ryssteckning, zobel eller chinchilla eftersom dessa tre anlag är dominanta över vit rödögd. 

Falsk vit rödögd – Det kan hända att en kanin som är helvit med röda ögon egentligen inte är en genetiskt vit rödögd. Det finns några kombinationer av färger och teckningar som kan ge falska vit rödögda, t.ex en rysstecknad som samtidigt är wienertecknad (och/eller brokad, och/eller vitörad) – där den vita teckningen döljer färgen på nos, öron, svans och tassar. Kvar finns bara den rysstecknades röda ögon och en helvit kanin (som är vit pga vit teckning, inte på grund av ett albino-anlag). En sådan kanin kan inte få blå ögon som en vanlig wienertecknad/vit blåögd eftersom anlaget för ryssteckning stoppar pigmentet i ögonen.

Helvita kaniner blir lätt solbrända på sommaren. Ha noga koll på öronen och nosen.

Eftersom en vit rödögd saknar pigment i ögonen så förekommer det relativt ofta att de ”väver” – gungar från sida till sida eller rör huvudet sakta fram och tillbaka för att kunna se bättre. Detta gör de för att de har en permanent, medfödd synnedsättning och är väldigt känsliga för solljus och starka lampor. De ska inte kontinuerligt vistas i ljus över 50 lux, enligt djurskyddslagen.

Vid alla former av albinism bildas för lite eller onormalt pigment i ögat. Även utvecklingen av synnerver och inre synbanor påverkas. Synnerverna har långa utskott (axoner) som utgår från ögat och leder till mitthjärnan (thalamus). På vägen mot mitthjärnan, vid synnervskorsningen, delar synnerven från varje öga normalt upp sig, så att ungefär hälften av synnervstrådarna från ett öga korsar över till motsatta hjärnhalvan och resterande synnervstrådar fortsätter på samma sidas hjärnhalva. På så sätt får både höger och vänster hjärnhalva information från båda ögonen, vilket är förutsättningen för samseende, djupseende och stereoseende. Vid alla former av albinism är andelen synnervsfibrer som korsar över till motsatt hjärnhalva ökad. Detta påverkar förutsättningen för samseende mellan höger och vänster öga, vilket i sin tur leder till försämrat djupseende och ökad risk för skelning.” – Albinism, Socialstyrelsen